Men det enda jag tänker på är hela v innan Wilda somnade in. Allt vi kunde gjort annorlunda. Kollat upp läkare och kämpat för att Wilda skulle opererats tidigare. Nu blev det för sent och tarmbakterier nådde hjärtat och orsakade hjärtstillestånd. Jag är så arg, besviken, frustrerad....och så otroligt ledsen. Jag har ångestatacker och det enda jag försöker göra är att samla kraft.
Idag hade vi WIlda hemma i sex timmar. Sex underbara timmar....Det var viktigt för oss att Wilda skulle få komma hem igen. Vi kelade, prata, skratta och grät. Satte på henne sitt nattlinne och bäddade med hennes egna filtar, täcke och kudde i kistan. Några foton lade vi under kudden och "Raffis" kelar hon fortfarande. Vårt älskade lilla mirakel.
-Tack för allt du gett oss Wilda. Och förlåt för att vi inte hann komma till dig den stund du valde att lämna oss. Allt var ju så bra....och på mindre än tre minuter var du borta...Förlåt!!!!!!!
