måndag 22 april 2013

Måste bara få skriva

Hade avslutat bloggen. Men känner att jag behöver få skriva av mig.
Livet har fortsatt sedan sist. Jag trodde jag var stark och skaffade mig ett arbete snabbt. Gick inte som jag vill och nu sitter jag här. Hemma dagarna i ända och bara drunknar i mina tankar och känslor.  Jag och älskling pratar inte med varandra. Inte om känslor eller om WIlda. Det ligger som ett svart moln över oss. Som om det försvinner om vi inte pratar om det högt. Men jag tänker på henne....HELA tiden. Drunknar, dör bit för bit. Spelar en roll för att överleva. Varför låtsas jag? Varför tar jag inte tag i mina känslor och tankar? Vad är jag rädd för?
När natten smyger sig på gör det så otroligt ont. VARENDA natt! Sover dåligt. Sedan låtsas jag som ingenting. Jag är ju stark. NÅSTE vara stark. Men hur länge? Och vem försöker jag lura?. Jag har mist ett barn. En del av mig själv. Hur skulle det någonsin kunna vara ingenting alls?!

Jag har ont. Min kropp har totalt kapitulerat. Gått in i väggen? NEJ! .Jag har förlorat en bit av mig. Något jag älskade så oerhört. Tack gode gud för att jag har fler barn.

onsdag 24 oktober 2012

Avslutar bloggen

Har hela vägen bloggat om Wilda. Eller med Wilda i bakhuvudet.

Slut med det nu. Vi lever med saknaden och sorgen. Den kan inte förmedlas med ord. Vi har hittat en väg som är den rätta för oss att hitta tillbaka till en "normal" vardag. Jag har inget behov av att skriva av mig om det. VILL inte dela med mig av det heller då det finns två personer i mitt liv som vill oss illa. Dem ska inte få gotta sig på vår bekostnad.

Tack alla för att ni följt oss på vår resa. För att ni stöttat och gett råd och uppmuntrande ord. Ni har varit värda guld!


Kram på er!


<3<3<3

tisdag 23 oktober 2012

Om lite mer än 5 h

Så är det två månader sedan vår prinsessa lämnade oss. Ikväll är jobbigt....mycket jobbigt.......Saknar henne så.

Mår riktigt bra

Har faktiskt mått riktigt bra sedan i fredags. Så otroligt skönt.

Igår var jag med mamma och shoppade nya kläder. Har ju gått ner ganska mycket i vikt så alla kläder hänger som säckar på mig, inkl underkläderna.Ha ha
Så ut med det gamla och in med det nya.

Dessutom har vi redan börjat packa som galningar och säljer av alla möbler som vi tyvärr inte kommer få plats med i nya huset. Även rensat bland alla Wildas grejer och i helgen åkte hennes musikfåtälj till ny ägare. Det värkte till ganska mycket i hjärtat när den fick åka ut. Usch! Vår älskade sessa satt ju och mös i den varje dag. Men känns skönt att någon annan som verkligen behöver ska få njuta av den nu

Idag blir det till att skicka iväg en del ansökningar. Behöver ett arbete och vill verkligen börja arbeta igen nu. När man haft fullt upp dygnet runt och helt plötsligt inte har det blir man lätt rastlös. Nu tycker nog de flesta att vi borde ha fullt upp med så många barn ändå. Det tyckte vi oxå innan WIlda kom....DÅ fick vi verkligen fullt upp i över 2 och 1/2 år...Så jo vi ÄR rastlösa nu ;)

torsdag 18 oktober 2012

Dras ner

Efter gårdagens positiva inställning så är jag nerdragen i sorgens träsk idag igen. Blä säger jag....

Vaknade positiv men då någon annan i familjen är negativ och mår dåligt så dras man lätt och snabbt ner. Så skör man är trots allt.

Vill verkligen vara glad och positiv...och stark. Men måste nog acceptera att jag inte heller kan lura kroppen. Måste låta mig känna och gå starkare ur. Det tror jag iallafall. Men det här upp och ner måendet är jobbigt.

Nåja...Snart upp till Wilda en stund. Rensa bort löv och vissna blommor....och slänga den jättestora Änglen vi köpt som är totalt förstörd. Sprucken och tappat vingarna. Så får den inte stå hos vår sessa minsann.

onsdag 17 oktober 2012

Sorgen

Tänker så mycket på allt. När Wilda precis gått bort var det veckor med tankar kring "om" och "varför". Nu har tankarna förändrats mycket.
Jag har ställt mig frågan om det varit lättare om Wilda dog vid födslen. Men har kommit fram till att det hade det inte. Sorgen hade varit annorlunda men inte mindre. Då hade sorgen troligen handlat om det vi inte fick. Nu handlar sorgen om att gå vidare efter allt vi fått.

Wilda gav oss så otroligt mycket. Är så tacksam för alla minnen vi har. Vi sörjer inte att vi inte hade ett friskt barn. Trodde vi skulle göra det...men det gör vi inte. Vi sörjer att vår älskade dotter som var en så stor del av vår familj och hjärta. En liten älskad prinsessa som aldrig någonsin klagade. Hon hade en livslust som ingen annan. Hon var glad för det lilla och gav så otroligt mycket kärlek. Hon var en förebild. Vi har lärt oss mycket från denna lilla person som inte kunde förmedla sig med ord.

Hon visade oss vad kärlek är. Hur stort livet är trots allt elände runtomkring. Hon lärde oss att vara nöjda och tillfreds med det vi har. Och det vi har är mer än jag någonsin kan önska mig egentligen.
Att få ha varit en del av Wildas liv är värt allt guld i världen. Att jag harn Wilda  och sex andra barn gör mig till världens lyckligast mamma. Jag har allt jag någonsin kunnat önska mig.

Ny start

Mamas bloggsida ska läggas ner i december fick jag ett mail om för några v sedan.. Så därför måste jag flytta min blogg.

Så det blir en nystart. Tidigare har ju bloggen handlat om livet MED Wilda. Nu blir det om livet EFTER.

Jag är en väldigt öppen person. Delar med mig av allt som jag känner och tycker. Detta är MIN blogg.
Alla behöver absolut inte tycka som jag eller dela mina åsikter. Men jag tänker inte låta min blogg med mina tankar, känslor och åsikter bli en debattblogg. Alltså publiceras inte kommentarer som leder till liknande. Det valet kan jag göra just för att detta är MIN blogg.

Jag har varit med om så mycket genom åren. Och nej..jag har inte och kommer inte dela med mig av allt. Det finns ALLTID dem som har det värre än en själv. Men det finns dem som också har det betydligt bättre. Ingen har rätt att tala om för någon annan hur man ska må eller vad man får må dåligt av. Våra livserfarenheter påverkar ju oss.
Sedan Wilda kom in i våra liv har vi lärt oss mycket och lärt oss uppskatta det vi har. Jag försöker varje dag påminna mig om att faktiskt vara glad för det jag faktiskt har istället för det jag inte har. Inte lätt alla dagar. Men jag blir starkare varje dag av att faktiskt tänka så och fokusera på det. Vi kunde haft det så mycket värre.

Jag är lycklig. Jag har en underbar man och sju underbara barn. Tak över huvudet, kläder på kroppen och mat på bordet. Vad mer kan jag önska mig?
Sedan att vi har ganska många tråkigheter runt om oss är en så liten del av allt det underbara vi faktiskt har.

<3<3<3

tisdag 16 oktober 2012

Flyttplanering

Idag skrev vi kontraktet. Nu har vi köpt oss en bostadsrätt. En enplansvilla med stor trädgård. Dock är huset i sig inte så stort så en friggebod åt största tjejen blir ett måste. Men det är hon mest glad över ;) Hon är ju trots allt snart 18.

Idag har varit en bra dag. Fortfarande massa att göra vad gäller det "förflutna". Men vi är så vana.....

Dagarna annars flyter på. Barnen har massor med vänner och aktiviteter som ska planeras in i schemat. Undrar verkligen hur vi hann med allt när WIlda levde. För känns som om man har hur mycket som helst att göra ändå. Men det är nog mest att man inte orkar lika mycket nu mitt i sorgen. Men skönt att ha att göra. Att vi har en fungerande vardag.

Förhoppningsvis ska vi snart kunna börja arbeta igen. Det vill både jag och älskling <3
____________________________
Tack alla underbara som mailat mig. Ledsen att ni blivit indragna.Dumt av mig att inte tidigare redigerat kommentarerna och tagit bort mailadress etc. Då kunde ni varit skonade.

Nu ska jag snart krypa ner och försöka sova. Sömntabletterna har faktiskt börja hjälpa lite. Och att ligga och snutta på Wildas filt(som fortfarande luktar som vår prinsessa) då kan man ju inget annat än somna gott.
Drömmer mycket om WIlda nu. Har jag inte gjort tidigare. Men tror verkligen hon försöker tala om något för mig. Vet inte vad för jag kommer inte ihåg drömmarna. Men jag känner bara ett stort lugn när jag vaknar så det måste ju vara något bra hon vill förmedla.<3

Sorg

Idag har varit en lugn dag.....Då har man oxå tid att ta itu med sina känslor. Låta dem få finnas där liksom.
Lilla älskade Wilda. Önskar så du var här. Tittar på bilderna och filmerna jag har i mobilen på prinsessan flera gånger om dagen. Tänk om jag glömmer hur hon ser ut? Hur hon kändes....Det vill inte jag.

Vill minnas varenda liten grimas, varenda känsla hon spred. Vill inte glömma någonting.

Satt och rensade bland Wildas kläder idag. Rensade ut det jag ville behålla och resten ska vi sälja och lämna bort. Blandade känslor. Hon får ju inte tro att vi rensar bort Henne.....

Ikväll är det dags att skriva kontraktet på Br vi ska köpa. Känns skönt att veta att vi ska flytta. Längtar faktiskt. Ny start för oss alla. Vår lägenhet vi har nu är ju handikappanpassad. Det vill vi lämna bakom oss-Det sjuka och ta med oss WIlda i minnet och i hjärtat. Minnas henne för den underbara person hon var. För är övertygad om att var hon än är nu så kan hon springa runt med alla de andra barnen. Hon kan höra och se allt. Hon kan prata och skratta. Inga smärtor, kramper eller andningsuppehåll.

Vår älskade lilla dotter. Vår egen lilla Ängel.

måndag 15 oktober 2012

Ni som blivit kontaktade

Ni som blivit kontaktade av min exmake. Snälla maila det han mailat. Fått flera mail från personer som är kontaktade.

Har börjat ta bort kontaktinfo samt länkar till bloggar från er som kommenterar för att ni ska slippa bli trakasserade,

Kram på er <3

mammapernilla78@hotmail.com