Sorgen

Tänker så mycket på allt. När Wilda precis gått bort var det veckor med tankar kring "om" och "varför". Nu har tankarna förändrats mycket.
Jag har ställt mig frågan om det varit lättare om Wilda dog vid födslen. Men har kommit fram till att det hade det inte. Sorgen hade varit annorlunda men inte mindre. Då hade sorgen troligen handlat om det vi inte fick. Nu handlar sorgen om att gå vidare efter allt vi fått.

Wilda gav oss så otroligt mycket. Är så tacksam för alla minnen vi har. Vi sörjer inte att vi inte hade ett friskt barn. Trodde vi skulle göra det...men det gör vi inte. Vi sörjer att vår älskade dotter som var en så stor del av vår familj och hjärta. En liten älskad prinsessa som aldrig någonsin klagade. Hon hade en livslust som ingen annan. Hon var glad för det lilla och gav så otroligt mycket kärlek. Hon var en förebild. Vi har lärt oss mycket från denna lilla person som inte kunde förmedla sig med ord.

Hon visade oss vad kärlek är. Hur stort livet är trots allt elände runtomkring. Hon lärde oss att vara nöjda och tillfreds med det vi har. Och det vi har är mer än jag någonsin kan önska mig egentligen.
Att få ha varit en del av Wildas liv är värt allt guld i världen. Att jag harn Wilda  och sex andra barn gör mig till världens lyckligast mamma. Jag har allt jag någonsin kunnat önska mig.