Och det är inte lättare. Bara tyngre och tyngre. Men idag har jag bestämt mig för att "rycka upp mig". För min egen skull...och barnens såklart. Har bestämt mig för att jag MÅSTE....annars går jag ner mig i min sorg. Och det vill jag inte. Självklart måste jag sörja.Men vet att WIlda inte vill att jag ska gömma mig...Det var inte det hon kom till oss för att lära oss. Hon kom till oss med massor av glädje och kärlek. Hon var så lätt att älska .
Vilka spår du satt i våra hjärtan älskade lilla prinsessa. Och vilken tomhet du lämnat efter dig.
Alla de kuddar och filtar som jag legat och luktat på som luktade du....dem luktar snart inte Wilda mer. Tänk om man kunde sparat din doft i en flaska.
Hoppas du har det bra där du är- Vår egen Ängel
Tror faktiskt du tänker rätt där, Wilda vill inte att du ska begrava dig i sorg utan försöka se glädjen som hon gav och leva vidare på den. Precis som du säger så kom hon hit för att lära er något, något fint, som ni har nytta av i längden. Kanske ni inte vet det stora syftet än, men det visar sig. Givetvis ska du sörja o det måste få ta sin tid, sin långa tid som det garanterat tar att sörja ett älskat barn. Har ju, tack o lov, inte behövt uppleva det själv iaf inte med ett fött barn. Har mist fyra i magen dock o även om det kanske inte räknas så är det ff en sorg i mitt hjärta trots att det sista försvann från mig för 14,5 år sen... Så hur sorgen någonsin ska lätta för er som haft er dotter hos er i flera år går inte att förstå. Men det blir lättare, så mycket har jag förstått av de jag känner som mist barn. Men det måste få ta den tid det tar och behöver ta. Ingen brådska där inte!
SvaraRaderaJag funderar på ditt andra inlägg också ang resa. Har ni tittat på att hyra en lgh eller så i tex norra italien/spanien o köra dit ner med bil? Det blir väldigt mycket billigare när man är många. Eller kroatien där det fortfarande är billigt att leva. Kanske inte säsong just nu men snart är det vår igen!
Kram från Lena i Örkelljunga
Jag beklagar sorgen! Satt igår kväll och bara grät. Fina lilla Wilda!
SvaraRaderaMaila gärna mig om du vill prata om sorgen, eller vad som helst! Jag har också förlorat en älskad dotter. Har även tänkt skriva om en bok om sorg, en handbok som du skrev om i tidigare inlägg. Vet inte om det går, men jag tror på att läsa om sorg, om hur andra gått igenom sorgen över att förlora det mest älskade man har. Det blir inte lättare, men inte vidrigare i alla fall.
Åter igen - beklagar sorgen! Eller nej!! Beklagar sorgen gör jag inte - jag välkomnar sorgen, bekräftar den. Beklagar att Wilda inte fick ett långt och lyckligt liv. Vila i frid! och kram på dig!
Stor varm styrkekram till dig och din familj!!!
SvaraRadera