tisdag 15 november 2011

Anna Wahlgren

Får säkert en del emot mig nu. Men det gör mig faktiskt inte ett skit. Jag har aldrig någonsin tyckt om Anna W. Hennes skitmetoder är fruktansvärda. Tidigare har jag dock inte sätt videoklipp på hennes idiotiska metoder. Men nu har jag.....Och avskyr ännu mer. Det gör skitont i hjärtat och jag skulle aldrig någonsin kunna göra såhär. ALDRIG! Jag har sju barn och det har fungerat alldeles utmärkt med massa lugn och mys......

Nu är detta MIN åsikt och jag är fullt medveten om att andra har sin.

http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/filmer-tillrattalaggande-buffning-solfjader

http://www.annawahlgren.com/index.php/view/svenska/filmer-vagning

 

12 kommentarer:

  1. Så bra att du tycker så - det har jag alltid gjort också!
    Eva Th!

    SvaraRadera
  2. Håller helt med dig! Hennes metoder är skit!!! Man kan inte uppfostra barn efter en bok.. De är liksom inte en sak utan små individer.
    Kärlek och närhet skapar trygga barn, det är vår filosofi och vi får alltid höra hur trygg, glad och social vår dotter är.
    Du har ju SJU barn och det talar ju för sig själv...

    Kram

    SvaraRadera
  3. Håller verkligen med dig, fyfarao så barska metoder. Så jädra kalla! Som det vore nått boot camp. När tvi vale säger jag =)

    SvaraRadera
  4. Jag får bara ont i magen!!!!
    Tänkte sen på det du skrev om assarna... En mellanlandning... Inte bra för Wilda. Inte bra för någon av er. Samtidigt kan jag förstå att om man inte klarar av att ge Wilda full vård och omsorg, då ska man avsluta sitt uppdrag hos er. Det ger ingen bra vård till Wilda om man känner att man inte klarar av det psykiskt. Och det är Wilda alla ska jobba med och för. Sen är det mycket beklagligt att man bara stannar ett tag för att sen gå vidare. Kan tänka mig att Wilda säkert har assar som hon fastnat mer för och känner en trygghet till och då försvinner tryggheten... När denna/denne slutar. Hoppas ni får en lugn och stabil assgrupp med många lugna fina stunder som kan stärka er alla! Ni är sååå värda det!
    Kram Nina

    SvaraRadera
  5. Dem som inte klarat det psykiskt har valt att lämna omgående. Vilket är det bästa för alla. Sedan att vissa "mellanlandar" här är skittråkigt men förståeligt. Alla jobbar för att få ihop till sitt leverne och får man en tjänst någon annanstans som är säkrare så tar dem den.

    SvaraRadera
  6. Före jag blev mamma tyckte jag att AW verkade vettig.
    När jag läste om spädbarnsvård med en 3 veckor gammal prematur i famnen ville jag ritualbränna hela boken!

    SvaraRadera
  7. Visst kan många tankar hon ha blandas in i dem man själv har. Ett barn DÖR inte av att skrika lite. Men varför ska jag stå och lyssna när mitt barn är ledset och må dåligt själv tex? Mina barn har fått sova i vår säng-För att det inte gjort oss något.Inget som störde oss. Fungerar självklart inte för alla. Jag har alltid tröstat mina barn om dem varit ledsna.Lite närhet och ömhet kommer man långt med. Trycka ner barn i sängen och banka dem i baken är inget för mig eller mina barn.

    SvaraRadera
  8. Nu kommer jag då, som fick mina barn i slutet av 80talet när AW var modern. Dock fanns inga bilder/filmer att tillgå så man fick göra efter bästa förmåga. Jag har faktiskt använt mig av några av sakerna då min son var en vääääldigt högljudd sak som hade svårt att sova o komma till ro. Ska sägas att han blev ännu mer stressad i famnen o sova i våran säng det ville han aldrig inte ens som liten bebis. Vid 12 år fick han diagnosen Aspergers vilket kan förklara en hel del... för visst försökte vi trösta o bära o han hade gladeligen fått sova i vår säng istället för att vakna 5-6 gånger varje natt.
    Iaf så körde jag buffandet o solfjädern på honom och det fungerade skitbra! Han kom till ro med de rytmiska rörelserna - kan ju dock säga att jag bankande nog inte lika hårt, men visst skumpade han lite. Minns jag höll kvar handen över baken o puffade mer. Själva trycket tror jag kan kännas som när de låg i magen o livmodern klämde till om dem.
    Det ena utesluter ju inte det andra o jag tycker inte heller man ska låta barn skrika i den omfattning hon menar de ska göra för att lära sig. Det stod jag aldrig ut med!

    Det viktiga är ju att man skapar sig en egen rutin som fungerar för en själv och just DET barnet man har då, så att alla mår bra. Allt funkar inte för alla! Min dotter behövdes inga metoder på för att få henne att komma till ro. Hon somnade gärna i famnen eller själv i sängen om det behövdes.

    Kram Lena i Örkelljunga

    SvaraRadera
  9. Precis....jag tycker oxå att en del av Annas tänkande (som även andra har) kan vara bra. Och jag har oxå "vagnat" men inte som Anna. Har oxå ibland låtit barnet vara ledsen ett tag i sin säng när dem haft kolik och skrikit i timmar och jag har behövt lugna ner mig och andas. Det jag har svårt för är det där hårdhänta och att låta barnen skrika medan jag skulle stå utanför dörren och lyssna. Alla barn är olika...och så även föräldrar. Vet många föräldrar som aldrig skulle kunna tänka sig att ha sina barn i deras säng. Men dem löser det bra på annat sätt ;)

    SvaraRadera
  10. När jag ser filmerna tycker jag att det är gräsligt att se hur hårdhänt hon är i buffandet och även när hon bankar till så hårt på vagnen. Jag har också buffat och kört vagnen lite mer intensivt fram och tillbaka men inte i närheten av det där... Kram Jenny

    SvaraRadera
  11. När min mamma fick mig läste hon Anna W och försökte med några av metoderna, men snart fick bokhelvetet stå i hyllan och samla damm, för min ömma moder ville ju vara just öm, och jag blev ju riktigt välartad ändå! =)

    Alla barn är ju så olika, man kan ju inte ha ett enda "uppfostringsprotokoll" som fungerar på alla!!

    Kram till dig och Wilda, hon är så söt =)

    SvaraRadera
  12. Åh vad jag håller med dig. Jag förstår inte hur man kan få för sig att följa en person som inte är utbildad och som hittat på egna metoder utan att ens tänka med förnuftet. Inget säger ju att hennes sätt är det rätta!
    Fruktansvärt! Vidrig behandling av ett litet barn :( Klarade inte av att se hennes buffning.

    Jag kär med mys och lugn och det inga problem här. Då har minste pojken haft kolik mm.

    Nä jag håller med dig!

    Vill gärna skänka dig styrka i det du går igenom. Vi har också spenderat tid på sjukhus då vår lille föddes i v 25 och det var tufft, kan självklart inte förstå er sits till fullo, men förstår att det måste vara mycket tufft. Underbart att se Wildas glädje i youtube klippet, så fin tjej!

    SvaraRadera